Lapptäcket Rötter är ett kollektivt verk som undersöker vilka kroppar och liv som har givits plats i Botkyrka kommuns grafiksamling – och vilka som saknas i den. Genom grafiska tekniker undersöks närvaron av textilt och kollektivt arbete i samlingen, likväl som stereotypa avbildningar av kvinnor. Under ledning av konstpedagogen och konstnären Sissela Nordling Blanco lyfter verket ett stycke kvinnohistoria som tidigare varit frånvarande och som tar sin utgångspunkt i syjuntans gemensamma undersökning av grafiksamlingen.

Sissela Nordling Blanco har tagit vara på kommunens starka identitet som en plats med lång arbetarhistoria, något som speglas i grafiksamlingens motivvärldar: vardagen i fabriken, fiskare vid kajen, vedsågare och timmerkörare. Ett genomgående mönster i samlingen är att de som skildras i arbete är påklädda män, medan kvinnor oftast avbildas som avklädda krokimodeller.

Sociologen Wuokko Knockes studie Invandrarkvinnor i lönearbete och fack (1986) berättar hur kvinnor som invandrat till Sverige, under efterkrigstiden eller som politiska flyktingar under senare delen av 1900-talet, saknades i arbetslivets historieskrivning. Bilden av arbetaren har varit en vit, svenskfödd man, medan invandrarkvinnor har osynliggjorts och anonymiserats –trots deras omfattande deltagande i arbetslivet, särskilt inom textilindustrin och vården.

Fittja Syjunta består huvudsakligen av kvinnor med migrationsbakgrund, där de flesta har levt i Sverige och i Botkyrka i årtionden. I gruppen ryms skilda erfarenheter av både betalt och obetalt arbete. En del har gått i pension, andra vittnar om en längtan efter arbete och om hur politiska beslut, såsom ökade språkkrav, bidrar till att de stängs ute från arbetsmarknaden. I mötet med samlingen frågade deltagarna i syjuntan: Vilka spår vill vi lämna efter oss till framtida generationer som besöker samlingen? Hur kan vi fylla tomrummet efter migrerade kvinnors liv? Hur kan vi skapa en större variation kring hur kvinnor porträtteras?

Med inspiration från Stockholms Kvinnohistoriskas bok Arkivism: en handbok (2021) har Sissela Nordling Blancos arbete drivits av att aktivt skriva in gruppens egna liv och berättelser i historien. Hon har bett deltagarna att ta med två fotografier: ett som föreställer något som är viktigt för dem– en människa, ett föremål, en plats eller ett minne – och ett som representerar något de tycker om att göra. Utöver det har bilder från Nordling Blancos workshopar med syjuntan använts för att synliggöra deras kollektiva arbete, där kvinnornas liv vävs samman.

Rötter väver samman samman kvinnors erfarenheter, minnen och vardagliga göranden. Verket erbjuder en mer varierad representation av kvinnor i samlingen. Genom arbetsprocesser som att täcka och avtäcka, knyta och knyta upp, skära fram och trycka utmanar deltagarna i syjuntan förenklade kvinnoskildringar. Arbetet gör motstånd mot de begränsande bilder och berättelser som format kvinnors plats i historien, i synnerhet kvinnor med migrationsbakgrund. Lapptäcket som hantverk bär på en lång tradition av gemensamt skapande som politiskt uttryck, där textila praktiker har använts för att synliggöra berättelser som annars saknat utrymme i det offentliga rummet. Det kollektiva verket är i sig ett arkiv av liv, och tar plats utifrån sin mjukhet och samvaro.