Intervju med konstnären Olena Kryvoruchkoor

For english version press HERE

Vi har intervjuat konstnären Olena Kryvoruchko (f. 1995) från Kyiv i Ukraina som har en vistelse i Residence Botkyrka mellan april och juni. 

Berätta gärna lite om dig själv och din bakgrund. När började du göra konst?

Jag är ukrainska och konstnär, men är från början utbildad matematiker och har arbetat som affärsanalytiker i flera år. Med ett behov av att kommunicera mer än vad mitt jobb tillät så bytte jag yrkesbana och började arbeta som projektledare. 

När den fullskaliga invasionen var ett faktum, sa jag upp mig, vilket kanske inte var det mest praktiska beslutet. Men jag var tvungen att ge mig själv tid att komma på vad jag vill få ut av mitt liv. Vad är viktigt för mig nu, om jag dödades av en rysk missil i morgon, vad skulle jag vilja ha åstadkommit?

Jag hittade tillbaka till fotograferandet år 2019. Flera år tidigare gick jag en workshop-baserad kurs på ett av Kyivs universitet där jag utforskade olika typer av bildkonst. När jag återvände till konsten började jag fotografera människor, till en början i en nära krets av vänner och bekanta. Med tiden fick jag mer erfarenhet och självförtroende och började också experimentera med kompositioner och fånga olika miljöer. Förutom att arbeta som frilansare arbetade jag även med mindre projekt och reklamfilmer, vilket stöttade mig ekonomiskt. Efter ett tag hade jag möjlighet att sålla i förfrågningar och fokusera på att utveckla mitt eget konstnärliga arbete. Det är så jag har kommit dit jag är idag, som fotograf och konstnär.

Hur skulle du beskriva din konstnärliga praktik och vad inspirerar dig?

Mina inspirationskällor är väldigt olika och ibland oväntade. Jag finner ofta inspiration i film, där kompositionen är noga genomtänkt och du vill se om varje scen för sig. Jag tycker om att observera offentliga platser och de människor som rör sig där. I min fotografiska praktik försöker jag översätta hur jag förstår deras känslor och tankar. Ibland känner jag ett behov av att koppla bort från det sociala i livet, och under dessa stunder blir naturen min källa till styrka och kreativitet. Lugnet som finns i orörda landskap utan mänsklig närvaro stimulerar hjärnan att se linjer och former.

Just nu har du en konstnärsvistelse i Residence Botkyrka, berätta lite om dina intressen och planer i Stockholm. 

Eftersom det är första gången jag är i Stockholm och Sverige vill jag lära känna Stockholms konstscen och ta del av olika program, träffa konstnärer från olika discipliner och föra samtal med kollegor i Botkyrka konsthall. Det har redan varit en berikande upplevelse som har breddat min konstnärliga praktik och inspirerat mig att utveckla mina kreativa idéer.

Min plan är att fortsätta arbeta med ett flertal konstverk som ingår i ett större utställningskoncept som jag har utvecklat tillsammans med en kollega i Kyiv, tidigare i år. Konceptet tar sin början i det pågående kriget och dess inverkan på befolkningen, där vårt arbete utgår från konsten och inkluderar ljudverk, video, performance och installation. 

Även om min portfolio mestadels består av fotografi, är jag sugen på att använda nya media för att förmedla känslor som är svåra att uttrycka genom fotografi. Jag skulle vilja ge besökaren en djupare förståelse för den mänskliga upplevelsen av att tvingas genomleva ett krig.

Hur upplever du situationen för konstnärer i Ukraina med tanke på det fruktansvärda krig som pågår? Vad har du själv upplevt?

Under de första månaderna av den fullskaliga invasionen var ukrainska konstnärer uppdelade i två läger: de som uttryckte sin smärta på ett ärligt sätt genom sina konstverk, och de som fann sig själva handlingsförlamade när det kommer till det kreativa. Jag tillhörde den andra kategorin. 

I nyhetsflödet uppstod en ny nivå av absurditet och omänsklighet vilket skapade en själslig botten. Och så snart du har återhämtat dig, kommer nyheter om nya grymheter, och du är tillbaka i ditt känslomässiga tillstånd.

Ukraina är fortfarande i krig, och allt eftersom tiden går anpassar sig människor till den nya verkligheten och försöker leva så gott det går, som innan kriget bröt ut. Men hur mycket du än försöker distrahera dig själv så är kriget ständigt närvarande, det ligger precis under vardagens yta, och ångesten som bor inom dig behöver få ett utlopp. Du kan se hur ukrainska konstnärer gestaltar det i sin konst.  

Sedan kriget började har många ukrainska institutioner, projekt och anslag stannat upp. Detsamma gäller de flesta museer och bibliotek över hela landet, eftersom värdefulla utställningar har flyttats till förråd eller förts utomlands. Många kulturcentrum har också utsatts för bombningar och beskjutningar. Med detta sagt räcker det inte att förstöra eller ta ett land genom att ockupera landytor och föra bort människor med våld. Ett land finns, och är levande så länge dess språk och kultur existerar.

Kriget i Ukraina är inte bara en fysisk strid som utkämpas av soldater på marken eller genom luftvärn. Det är ett hybridkrig som breder ut sig inom flera områden, även inom det konstnärliga. Motståndet mot propaganda och bevarandet av ukrainsk kultur och identitet genom konst är viktiga delar i den pågående kampen.

Ryssland för ett krig med målsättningen att utmatta det ukrainska folket till underkastelse och möjlighet att göra motstånd. Men varje medborgare bidrar till en ukrainsk seger på sitt sätt. Konstnärer mobiliserar för att göra motstånd, öka medvetenheten och för att lägga grunden för efterkrigstidens renässans. Vissa har bytt ut sitt konstnärsmaterial mot vapen och har gått med i militären eller tjänstgjort som ambulanspersonal i det ukrainska försvaret. 

Under den senaste tiden har ukrainsk konst inte bara överlevt utan också fått en mycket större synlighet och fortsätter att utvecklas genom nya idéer. Ukrainsk konst säljs både online och i gallerier, och det organiseras konstutställningar och välgörenhetsauktioner i olika länder. Jag känner en stor tacksamhet till de konstnärer som har kämpat för landets framtid och ukrainsk konst under hela den här tiden.

Jag kunde personligen inte ta bilder av människor på flera månader och det var svårt för mig att återgå till fotografiet. Fram till slutet av 2022 har jag samlat berättelser om att leva genom ett krig från vänner och familj, och har även samlat reflektioner och kommentarer från andra delar av världen. Jag flydde Ukraina i slutet av mars 2022 och kom tillbaka i december samma år, och med en ny känsla av att leva ett liv i fred utomlands, började jag arbeta med utställningsidén. Projektet hjälpte mig att hantera stressen från konstanta flyglarm som ljöd över Kyiv. 

Även om jag vet att jag befinner mig på en säker plats, är det fortfarande svårt att känna sig lugn. Känslorna är antingen uppskruvade till max, eller döljs bakom en slöja av apati. Jag märker också hur kriget har förändrat min inställning till tid, då det är nästan omöjligt att planera långsiktigt. Jag försöker därför att inte blicka så långt in i framtiden, utan fokusera på nuet så mycket som möjligt. 

Nu när jag befinner mig i ett annat land, representerar jag Ukraina, som konstnär representerar jag vår kultur, och utifrån det så vill jag försöka göra mitt bästa här.

Berättat av Olena Kryvoruchko för Botkyrka konsthall. Maj 2023.

Mer information om konstnären:
Sociala medier
FB: https://www.facebook.com/kryvoruchko.helen/
IG: https://www.instagram.com/kryvoruchkoelen/
Twitter: https://twitter.com/olenka_pm