De senaste två åren har arkitekturstudenter från KTH arbetat med allt från radhus, studentbostäder, förskolor, medborgarkontor och offentliga rum i norra Botkyrka. Under våren har studenterna arbetat fram balkongodlingsprojektet Grönsaksprogrammet. Syftet är att lyfta frågan om odling och härodlad mat i miljonprogramsområden. I samarbete med fittjabor och organisationer har idéer om lokal matframställning studerats – både den praktiska biten kring hur man kan odla på balkongen men även en mer visionär ide om möjligheterna kring organiserade odlingskooperativ.
Alla lägenheter i Fittja har egen balkong och de är en framträdande del av områdets identitet, studenterna har tittat på vilken potential balkongerna har för att bli de boendes egen trädgård. I Fittja finns redan en stor kunskap och ett etablerat intresse för odling – förutom ett populärt kolonilottsområde finns flera organisationer som använder odling, mat och matkultur som ett verktyg för integration och entreprenörskap.
”Mat och matkultur är ett gränsöverskridande och avväpnande sätt att föra människor närmare varandra”. Sofia Skogseid, arkitekturstudent och talesperson för projektet.
Projektet Grönsaksprogrammet bestod av en pedagogisk utställning med fullskaliga balkongmodeller där olika lösningar för hur de boende i området kan odla på just sin balkong presenterades. Utställningen var en del av Mångkulturellt centrums uteservering och fungerade som trädgårdsodling för restaurangen. Man arrangerade även workshops, föreläsningar och events kring balkongodlingstemat på plats. Projektet hade som syfte att skapa intresse och leda till en bredare diskussion kring följande frågeställningar:
– Vilken är den individuella vinsten med att odla på sin balkong?
– Kan man gå ihop ett helt hus/kvarter/område och etablera alternativa handels- och byteskooperativ? Vad är den hypotetiska maximalpotentialen med storskalig och organiserad balkongodling?
– Hur kan projektet bidra till att utveckla de offentliga rummet?