JANGAL

9 oktober 2021 – 29 januari 2022

I höstens utställning Jangal flyttar skogens lekar och ritualer in i konsthallen.

Det är en berättelse att lyssna till med fötterna och uppleva med händerna.

I Jangal, konstens skog, rör vi oss efter kroppens minnen. Här finns älvbon, balansträd, klätterskulpturer och kojor som ljuder av poesi. Och med fantasins kraft kan vi föreställa oss andra världar och relationer, bortom den verklighet där endast människan står i centrum och där naturens resurser exploateras.

Konstnärsduon aghili/karlsson vill lyfta in skogen i konstens rum och konsten ut i det offentliga rummet, som en början till ett samtal om klimat, gemensamhet och fantasins förmåga att tillsammans skapa något nytt. En saga växer fram, och till våren spirar även konstens magi runt om i Fittja genom tusentals planterade krokusar som viskar utställningsbesökarnas namn.

Jangal tar avstamp i aghili/karlssons tidigare samarbeten med främst nordamerikanska aktivister och konstnärer som arbetar med klimat- och rättvisefrågor.

I Botkyrka konsthall välkomnas besökare in till en skog som direkt inspirerats av duons samarbete med lågstadieelever i Botkyrka. Barnen har bjudit in konstnärerna till lekar och delat med sig av hemligheter och tröstande samspel med grannskapets skogar.

aghili/karlsson är samarbetet mellan Nasim Aghili och Björn Karlsson. Deras gemensamma arbete för samman kollektiva processer, olika språk och erfarenheter för att skapa nya rum och gemenskaper. Verken, vars tematik ofta rör sig mellan olika former av exil, görs för och i det offentliga rummet, på scener, i konsthallar och i trädgårdar. De har under de senaste åren arbetat med internationella projekt utifrån radikal odling, civil olydnad och systerskapets estetik och deras verk har presenterats i länder som Sápmi, Mexico, Puerto Rico, USA och Frankrike.

Under 2021 har aghili/karlsson även en vistelse i Botkyrka konsthalls ateljéprogram Residence Botkyrka, där de odlar örter och bjuder in till teritualer vid lägenheten på Krögarvägen 26.

Konstprojektet Jangal får stöd av Kulturrådet genom Skapande skola.

Intervju med aghili/karlsson

Foto: Statens Konstråd / Ricard Estay

Hur skulle ni beskriva Jangal?
Jangal är skogen. Skogen såsom den tar form när vi i en konsthall minns dess ritualer och lekar. Jangal aktiverar skogens koreografier och uppmuntrar besökarna att leta efter älvsång. Jangal är också poesi i kojor och balansträd ovanför mjuka golv. En skulptural lek som hyllar skogens betydelse och gemensamheten den bidrar till. Jangal är ett konstprojekt som tar avstamp i våra tidigare arbeten kring naturens magi, klimataktivism och en decentralisering av människan som herre över allt annat levande.

Hur föddes idén till utställningen?
Vi har tidigare arbetat mycket med relationen människa och natur. Bland annat har vi inspirerats av våra arbetsperioder i Puerto Rico där vi besökt konstnärer som tar hand om skogar och leder barnvandringar. De dekoloniserande metoder som vi sett användas för att förhöja det magiska bandet vi har till skogen har alltid varit viktiga förebilder för oss. Detta till skillnad mot hur vi i Sverige lär barn att bli goda klimatsmarta konsumenter. Vi tror istället på sagans kraft i kampen för att rädda det som håller oss levande.

Vad kommer en som besökare att möta inne i konsthallen?
En kommer möta en utställning som berättar en historia, men som en får ta del av med hela kroppen. En kommer att möta Fortnite-träd och balansträd. En kommer att kunna klättra och finna tröst i kojor som viskar poesi. En kommer att kunna uppleva skogen tillsammans men också lyssna efter älvor på egen hand. Minnen av skogens lekar kommer förhoppningsvis att väckas och en kommer att möta vår tolkning av skogarna runtom i Botkyrka som barnen här visat oss.

Kan ni berätta om ert arbete som konstnärsduo?
 
Vi är en konstnärsduo som rest mycket och som alltid centrerat gemensamhet i alla situationer vi bidragit till att skapa. Våra verk är ofta beroende av deltagande och handlar inte sällan om att tillsammans föreställa sig andra, bättre, mer jämlika verkligheter. Vi utgår ofta ifrån erfarenheter av exil och lyfter fram olika flerspråkligheter. Vi jobbar alltid med systerskapet som konstnärlig utgångspunkt och har med oss queera och postkoloniala idétraditioner och praktiker som tankegrund i våra processer. Vi jobbar med performance, utställningar och verk i offentliga rummet.